Ett halvår senare… men mycket har hänt!

Jobb, forskning, planering av ny forskning, familjebestyr, engagemang i kemikaliefrågor mm har gjort att vi ofrivilligt tagit paus, typ ett halvår, tyvärr.

Vi vill ändå sammanfatta vårt engagemang i kemikaliefrågan med att visa detta föredrag med professor Carl-Gustaf Bornehag som pratade för Region Västerbotten om Miljögifter i barnen vardag – exponering för hormonstörande ämnen. Klicka på bilden för att se hela filmen.

PS – vi ska försöka skriva lite oftare… lovar! / Malin, LInda och Anna-Sofia

Julemat och julegris, en kemikaliefälla?

Ok. Vi vet att de här julinläggen kommer lite sent. Många av er har säkert handlat färdigt allt, men om ni är som Linda och gör det mesta i sista sekund så finns god tid att välja ”rätt” skinka. 

Jag gissar att de flesta av er känner till att det finns en anledning till att julskinka och andra charkprodukter är rosa, trots att tillagat griskött sällan har den färgen annars. Anledningen heter nitrit. Anledningen till att det finns nitrit i charkprodukter är egentligen god, det dödar botulismbakterier. Bakterierna producerar ett gift, botulinumtoxin, som inte alls skulle vara trevligt att få i sig även om det finns behandling så är det viktigt att den fås i tid. Charkprodukter serveras ofta kalla (bakterien dör vid upphettning) och de har därför försetts med natriumnitrit för konservering (ibland tillsätts kaliumnitrat E252, men nitrat kan i kroppen omvandlas till nitrit).

Tyvärr är inte natriumnitrit helt oproblematiskt. Det är mycket vi fortfarande inte vet om natriumnitrit (E250) och hur skadligt det är men mer och mer forskning tyder på att det kan finnas anledning att minska halterna vi äter.

Men! Tänker du nu. Ska vi inte ha någon julskinka!? Jo säger vi. Det är ju jättegott! 🙂 Det finns ett ”enkelt” val för att minska nitrithalterna man äter och det är att välja ekologiska charkprodukter. Ekologiskt gäller visserligen mest jordbrukets användning av bekämpningsmedel, handelsgödsel och djuretik, men märkningen reglerar också vissa typer av tillsatser till den färdiga produkten bland annat natriumnitrit. I konventionella charkprodukter får det vara 100mg nitrit per kg. i EU-ekologisk (den ekomärkning där små stjärnor bildar formen av ett löv) får det finnas max 50mg/kg och i KRAV-märkta produkter får det inte finnas någon tillsatt nitrit/nitrat alls.

KRAV-märkta charkprodukter är mycket svåra att finna i butik. Vad vi vet så är det i princip enbart i de större städerna som man kan hitta KRAV-märkt julskinka på vissa butiker. På KRAVs hemsida finns en lista över återförsäljare där du kan se om det finns någon nära dig. Däremot är det inga större problem att hitta ekologisk (EU-ekologisk) julskinka. Denna skinka kan vara gjord av KRAV-certifierade grisar (de har även större krav på djurhållning i den märkningen) men slutprodukter får inte kravmärkas om den innehåller nitrit/nitrat. Men bara genom att välja ekologiska charkprodukter så har du alltså halverat ditt nitritintag. Det är fortfarande inte nyttigt med julskinka, men när har ett julbord varit känt för sin nyttighet? 🙂

Andra charkprodukter som går att finna (sällan alla på en butik dock), är prinskorv, falukorv, varmkorv, påläggsskinka, salami, bacon, och leverpastej. Det finns säkert ännu fler om vi inte sett i våra vardagsbutiker.

Ethel Forsberg, fd. generaldirektör på Kemikalieinspektionen, gör intryck!

Förra veckan hade jag  (Anna-Sofia, bloggens nytillskott), tack vare Naturskyddsföreningens kemikalienätverk, privilegiet att höra Ethel Forsberg berätta om sina erfarenheter och slutsatser runt problematiken med skadliga ämnen i vardagen. Mellan år 2001 och 2010 var hon Kemikalieinspektionens generaldirektör och i år utkom hennes bok ”Makt, plast, gift och våra barn”. I den sammanfattar hon sina erfarenheter av spelet mellan kemiindustri, marknad, och politiker men ger även ger sina personliga slutsatser om kemikalieproblematiken och vad man som konsument kan göra för att skydda sig själv och i synnerhet barnen.

Det råder ingen tvekan om att det är just barnen som Ethel tycker är allra viktigast att skydda och hon ger många exempel på varför just de är de mest utsatta. Hon berättar också om hur hon själv använt Kemikalieinspektionens offentliga databanker Varuguiden och Prio för att kartlägga vilka ämnen som hon själv har utsatts för i sitt hem, rum för rum, pryl för pryl, och slutsatserna levereras utan tvekan: rensa ut all plast som inte är nödvändig. Det är tillsatserna i plasten som är problematiska och det finns tyvärr ingen plasttyp eller produkttyp idag som är garanterat fri från de värsta tillsatserna. Hon undviker att köpa livsmedel i plastförpackningar och konservburkar, men om det inte går att undvika byter hon ut förpackningarna mot glaskärl hemma.

Hon ser konsumentmakten som enormt viktig, och man förstår undermedvetet frustrationen hon har upplevt på Kemikalieinspektionen när dialogen mellan myndigheten, beslutsfattare och representanter från industrin kört fast. Den riktiga makten finns hos oss, vi som väljer vilka produkter som blir säljsuccé och vilka som blir floppar. Köp miljömärkt! Köp ekologiskt! Släpa inte hem onödiga produkter, i synnerhet inte till barnen!

Beskrivningen som hon ger av den framgångssaga som kemikalieindustrin varit sedan slutet av andra världskriget är tydlig: 35 miljoner framställda ämnen, 130 000 på marknaden, 30 000 i våra vardagsprodukter, ett nytt ämne tas fram var tredje sekund. Kemikalieindustrin är den lönsammaste industribranschen enligt OECD. Det går inte att oberörd höra hennes förklaring till framgången: företag som tar fram produkter som löser problem som vi inte ens visste att vi hade. Vi visste t.ex. inte att vi behövde teflonpannor istället för järnpannor, eller flytande två istället för fast. Men när produkten finns är behovet skapat och försäljningssuccén är ett faktum. En försäljning av produkter som konsumenter ofta tror är testade och kontrollerade – något som den fd. chefen för den myndighet som endast har möjlighet att göra stickprovskontroller av en liten bråkdel av handelns produkter direkt kan dementera.

Europas kemikalielagstiftning Reach är världens bästa och Ethel hade nog bättre insyn än många andra hur lagförslagen utarbetades och antogs. Hon berättar om hur en starkare lagstiftning i Europa påverkar hela den globala marknaden eftersom de flesta vill kunna exportera till Europamarknaden. Men hon sticker inte under stol med att även Reach inte är tillräckligt stark, inte ens i närheten.

Ethel Forsbergs främsta tips för att skydda barnen är:
• Ekologisk mat
• Rensa undan alla leksaker tillverkade före ca 2009
• Rensa bort onödig plast, i synnerhet i kontakt med mat och speciellt vid uppvärmning.
• Undvik vattenavvisande ytbehandling som Teflon och impregnering (nästan alltid perfluorerade ämnen)
• Undvik antibakteriella produkter (t.ex. träningskläder med silver)
• Dra ner antalet kosmetika- och hygienprodukter så mycket som möjligt, i synnerhet för barnen.
• Låt inte barn leka med elektronik och absolut aldrig skruva isär elektriska prylar. Se till att utrymmena där barn leker, ser på TV, använder datorer osv. vädras ofta.

Avslutningsvis måste jag framföra hennes starka önskan – att vi konsumenter frågar, frågar, frågar i butiker och till företag. Hon vidhåller att även om personalen i butiken inte kan svara på frågorna så kommer frågorna föras uppåt inom företagen och i slutänden sundare produkter!

Får ni chansen att lyssna på Ethel Forsberg så rekommenderar jag det varmt. Hon levererar sitt budskap klart och tydligt och det råder ingen tvekan om att hon har en enorm kunskap och erfarenhet som hon baserar sina åsikter på! Tills ni får den möjligheten rekommenderar jag boken ”Makt, plast, gifter och våra barn”.

Titta även på hennes intervju från UR här

/ Anna-Sofia

Kemikalier i barns vardag – familjeevenemang 23 nov!

Nu är det bara 3 dagar kvar och hög tid att anmäla sig till årets SELMA-dag! Här får du ”verktyg” om hur man kan tänka och göra med kemikalier i barns vardag! Massa spännande händer! Kom dit du med!
———————————————————————————————————–

SELMA-dagen är ett kostnadsfritt årligt evenemang för hela familjen som grundar sig i forskningsstudien SELMA-studien. Årets tema på denna familjedag är Kemikalier i barns vardag – vad kan man göra?”.

.

• Kom och diskutera med forskare och utställare om kemikalier, barns liv och hälsa och mycket annat i SELMA-studien
•  Teaterframträdande kl 11.00 ”Gubbarna i lådan” för de mindre deltagarna
• Paneldiskussion kl 12.00 med bla Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen, Kommuner, Landsting mfl.
• Föredrag kl 13.00 av Christine Ribbing, en av författarna till boken ”Handla rätt för en giftfri barndom”.
• Passa även på att delta i en rad aktiviteter för både stora och små, såsom tipspromenad, utställare och lek-och pysselstationer.

Bjud gärna in nära och kära till detta evenemang, men glöm ej att anmäla er på www.selmastudien.se där ni även kan ställa frågor till forskarna!

Med en livlig krabat i magen är det många tankar i knoppen…

Med en livlig krabat i magen sitter jag nu denna soliga söndag förmiddag och tänker tillbaka på hur jag kom in på den här stigen i livet – att bli medveten om ett problematiskt område – hormonstörande ämnen i vår vardag. (Missa inte att läsa om SELMA-dagen ”Vad kan man göra – kemikalier i barns vardag” den 23 november längst ner i inlägget)

Man pratar ju mycket om ”quick fix” och hur och vad man snabbt kan göra för att ändra sina liv – och det jag syftar på nu är vår hjärtefråga här på bloggen – farliga och misstänkt hormonstörande kemikalier i vår vardag. Jag vill först säga att jag inte tror det finns något lätt och snabbt sätt att ändra på allt man vill ändra på en gång, och samtidigt må bra av det, och utan att få panik som Linda skrev så bra om i förra blogginlägget. Jag tror däremot att det är ett successivt förändrat tankesätt och en ökad medvetenhet som kan hjälpa oss på vägen och därför vill jag berätta lite om min snurriga och krokiga väg i vardagen av de hormonstörande ämnena.

När jag började som forskarstuderande år 2007 vid Karlstads universitet hade jag inte en tanke på att många ämnen i vår vardag – ämnen som vi dagligen använder och utsätts för – misstänks påverka vår hälsa på olika sätt. Jag använde då många sorters parfym och hud- och hårprodukter, starka kemikalier i städningen för att få rent hem och tvätt, bekämningsmedel till trädgården och mycket mycket mer – och tänkte inte mycket på vad detta kunde innbära. Inte EN enda tanke faktiskt – helt ärligt! Det kan tyckas att jag var blåögd och väldigt naiv – men faktum var att jag bara inte hade tänkt tanken på detta förut…

Det var först när vi startade planerandet av den pågående SELMA-studien som jag började förstå mer och mer. Bakgrunden till studien är att miljöexponeringar under den tidiga delen av livet ökar risken för utveckling av kroniska sjukdomar senare i livet. Vi vill kartlägga bland annat matvanor och den kemiska exponeringen under graviditeten och det första levnadsåret och hur detta kan påverka barns hälsa såsom kroniska sjukdomar, störningar i ämningsomsättningen, fortplantningsförmåga m.m. senare i livet. Klart det låter  jätteskrämmande och helt förfärligt om det är så – men det är ett område som måste belysas mer.

Jag blev mer och mer intresserad i området – men inte fanatiker på något sätt och ändrade inte allt omkring mig – för hur lyckas man göra det? Jag försökte tänka små steg, och det är kanske lättare om man vet mer bakgrund och forskning till området och varför man gör som man gör. Jag bombaderas ju dagligen av vetenskapliga artiklar om forskningsstudier som visar det ena och det andra hemska fyndet, men det som når ut till allmänheten, till er, är främst media. När SvD år 2010 rapporterade om skyhöga halter av bisfenol A i deras kroppar efter ”konservdieten”, där SvDs reportrar lekte försökskaniner,  så fick allmänheten också upp ögonen för dessa kemikalier. De förbjöds därefter i nappflaskor och i matförpackningar riktade till barn. Observera – detta gäller bara kemikalier bisfenol A (det finns många andra bisfenoler, bland annat bisfenol S som har kommit att ersätta bisfenol A i många fall, men som är forskat så mycket mindre på). Dessutom var detta förbud endast riktat på få utvalda produkter som barn exponeras för – men oss gravida då? Vi med ett sparkande barn i magen – hur påverkar exponering av detta ämne våra foster i en känslig utvecklingsperiod?

Som ni märker så är dessa frågor komplexa och de väcker frustration över hur man ska agera och tänka angående misstänkt hormonstörande ämnen i vår vardag. Det känns som en oändlig ström av frågor som ploppar upp… Det är svårt att veta vilket ben man ska stå på och i vilken ände man ska börja.

I ett försök att belysa och stötta både allmänheten och SELMA-studiens deltagande familjer i denna djungel så bjuder SELMA-studien in till ett kostnadsfritt familjeevenemang den 23 november kl 10-15 på Karlstads universitet, för andra året i rad, där det finns aktiviteter för både stora och små. Årets viktiga tema är ”Vad kan man göra – kemikalier i barns vardag”, där bland annat Katarina Johansson, författare till böckerna ”Den onda badankan” och ”Badskumt” kommer att föreläsa om hur hon har hanterat denna kemikaliedjungel. Dessutom finns organisationer såsom Naturskyddsföreningen (kommer bl.a. ställa ut ett produktbord), Astma och allergiförbundet, Rädda barnen mfl på plats som utställare som man kan diskutera med, men även Värmlands kommuner och Landstinget är inbjudna till att delta i denna dag. För de mindre deltagarna – era barn – kommer det bli teater med sång och musik och massa lek och pyssel. Detta är en kostnadsfri familjedag – med något för både stora och små – och där vi bjuder på lättare förtäring. Ta med familj och vänner och kom! Mer infomation kommer inom några veckor på www.selmastudien.se, där även anmälan sker. 

Jag hoppas ni kommer!
/ Malin

Ny app ska underlätta kemikaliefria val

”Vara utan fara” heter en ny app som ska hjälpa konsumenter att välja kemikaliefria produkter. Vara utan fara syftar till att på ett lättillgängligt sätt sprida information och öka medvetenheten om farliga ämnen som kan förekomma i våra mest använda och vardagliga produkter. Som konsument får man tips och råd om hur man kan minska sin exponering för dessa ämnen.

”Vara utan fara” är en mobil webb-applikation, anpassad för användning i smartphones. Den stöds av alla telefoner med en modern webbläsare, t.ex. iPhone, Android och Windows. Surfa in på varautanfara.se på mobilen och lägg till den på din hemskärm.

Det finns varor utan farliga kemikalier, men det är svårt att veta vilka de är. Därför har forskarna Linda Mohlander och Ellen Ingre-Khans, vid Stockholms universitet, utvecklat en app med information om vilka kemikalier som finns i olika varukaterogorier.

Den som ska handla sportkläder kan exempelvis snabbt kolla vilka material man bör undvika. Det finns också en funktion för att skicka en fråga till leverantören om vilka kemikalier en viss vara innehåller, men det svaret kan dröja.

Den största risken med kemikalier är den sammantagna effekten av de kemikalier som finns runt omkring oss, den så kallade cocktaileffekten, inte halten av enskilda ämnen i varorna. Ett sätt att påverka halten av kemikalier i hemmet är att minska inköpen av vissa mer kemikalieinnehållande varor, som plastprodukter (ftalater) och hemelektronik (bromerade flamskyddsmedel), tipsar forskarna.

”Vara utan fara” har finansierats av Forskningsrådet Formas och tagits fram av anställda på KTH.

(källa: http://yttra.se/vara-utan-fara/)

De osynliga kemikalierna – del 1 (SR)

Ett vanligt hem är fullt av kemikalier. De finns i möbler, textilier, leksaker och elektronikprylar, men de stannar inte där utan sprider sig vidare. I ett tunt lager damm på en bokhylla finns rester av en rad olika ämnen som kan vara hälsofarliga. Dammet fungerar som en reservoar för många kemikalier. Att analysera dammet ger en bra bild av vilka hälsofarliga ämnen som finns i hemmet och som vi utsätter oss för dagligen.

Kropp & Själ i Sveriges Radio åker hem till en barnfamilj och dammsuger för att se hur mycket ftalater och bisfenol A och andra hormonstörande ämnen som finns i ett hem. Det här är första delen i en serie på två program om de dolda kemikalierna i våra hem och om vad man kan göra för att minimera dem. Medverkar gör bland annat Åke Bergman, professor i miljökemi och toxikologen Anna Beronius.

Klicka på bilden nedan och lyssna på ett spännande och skrämmande inslag från SR (öppnas i nytt fönster).

Kropp & Själ undersöker dammet hemma hos 5-åriga Joar och hans familj. Foto: Gustav Asplund

Nu är vi här!

Under de senaste årtiondena har mer än 100 000 nya kemikalier introducerats i våra miljöer, kemikalier som aldrig har funnits där tidigare. Vi utsätts därför dagligen för en mängd olika kemikalier, varav vissa av dessa misstänkts vara skadliga för människa och djur. Speciellt är man bekymrad över vilken betydelse det har att exponera människor under viktiga utvecklingsskeden såsom fosterstadiet och spädbarnsåren.

Att vara förälder är en stor lycka. Men det är också att ständigt ha ansvar. Det moderna samhället är komplicerat och det är inte lätt för en förälder att hålla reda på alla faror och förutse alla risker. Men det finns många, och enkla, sätt att själv undvika gifter i vardagen.

Vi som skriver på den här bloggen heter Linda Persson, mamma till Elliot, född 2013 samt föräldraledig doktorand vid miljövetenskap vid Karlstads universitet. Malin Knutz, blivande mamma januari 2014 samt lektor vid folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Huan Shu, doktorand i folkhälsovetenskap och forskar inom SELMA-studien i Värmland.

Då vi jobbar samt är intresserade inom området om kemikalier i barns vardag så får vi ständigt frågor om detta område. Därför vill vi i den här bloggen dela med oss av nya forskningsrön och praktiska vardagstips. Har du som läsare någon fråga eller ämne du vill aktualisera så får du gärna höra av dej till oss barnochkemikalier@gmail.com