Med en livlig krabat i magen är det många tankar i knoppen…

Med en livlig krabat i magen sitter jag nu denna soliga söndag förmiddag och tänker tillbaka på hur jag kom in på den här stigen i livet – att bli medveten om ett problematiskt område – hormonstörande ämnen i vår vardag. (Missa inte att läsa om SELMA-dagen ”Vad kan man göra – kemikalier i barns vardag” den 23 november längst ner i inlägget)

Man pratar ju mycket om ”quick fix” och hur och vad man snabbt kan göra för att ändra sina liv – och det jag syftar på nu är vår hjärtefråga här på bloggen – farliga och misstänkt hormonstörande kemikalier i vår vardag. Jag vill först säga att jag inte tror det finns något lätt och snabbt sätt att ändra på allt man vill ändra på en gång, och samtidigt må bra av det, och utan att få panik som Linda skrev så bra om i förra blogginlägget. Jag tror däremot att det är ett successivt förändrat tankesätt och en ökad medvetenhet som kan hjälpa oss på vägen och därför vill jag berätta lite om min snurriga och krokiga väg i vardagen av de hormonstörande ämnena.

När jag började som forskarstuderande år 2007 vid Karlstads universitet hade jag inte en tanke på att många ämnen i vår vardag – ämnen som vi dagligen använder och utsätts för – misstänks påverka vår hälsa på olika sätt. Jag använde då många sorters parfym och hud- och hårprodukter, starka kemikalier i städningen för att få rent hem och tvätt, bekämningsmedel till trädgården och mycket mycket mer – och tänkte inte mycket på vad detta kunde innbära. Inte EN enda tanke faktiskt – helt ärligt! Det kan tyckas att jag var blåögd och väldigt naiv – men faktum var att jag bara inte hade tänkt tanken på detta förut…

Det var först när vi startade planerandet av den pågående SELMA-studien som jag började förstå mer och mer. Bakgrunden till studien är att miljöexponeringar under den tidiga delen av livet ökar risken för utveckling av kroniska sjukdomar senare i livet. Vi vill kartlägga bland annat matvanor och den kemiska exponeringen under graviditeten och det första levnadsåret och hur detta kan påverka barns hälsa såsom kroniska sjukdomar, störningar i ämningsomsättningen, fortplantningsförmåga m.m. senare i livet. Klart det låter  jätteskrämmande och helt förfärligt om det är så – men det är ett område som måste belysas mer.

Jag blev mer och mer intresserad i området – men inte fanatiker på något sätt och ändrade inte allt omkring mig – för hur lyckas man göra det? Jag försökte tänka små steg, och det är kanske lättare om man vet mer bakgrund och forskning till området och varför man gör som man gör. Jag bombaderas ju dagligen av vetenskapliga artiklar om forskningsstudier som visar det ena och det andra hemska fyndet, men det som når ut till allmänheten, till er, är främst media. När SvD år 2010 rapporterade om skyhöga halter av bisfenol A i deras kroppar efter ”konservdieten”, där SvDs reportrar lekte försökskaniner,  så fick allmänheten också upp ögonen för dessa kemikalier. De förbjöds därefter i nappflaskor och i matförpackningar riktade till barn. Observera – detta gäller bara kemikalier bisfenol A (det finns många andra bisfenoler, bland annat bisfenol S som har kommit att ersätta bisfenol A i många fall, men som är forskat så mycket mindre på). Dessutom var detta förbud endast riktat på få utvalda produkter som barn exponeras för – men oss gravida då? Vi med ett sparkande barn i magen – hur påverkar exponering av detta ämne våra foster i en känslig utvecklingsperiod?

Som ni märker så är dessa frågor komplexa och de väcker frustration över hur man ska agera och tänka angående misstänkt hormonstörande ämnen i vår vardag. Det känns som en oändlig ström av frågor som ploppar upp… Det är svårt att veta vilket ben man ska stå på och i vilken ände man ska börja.

Selmadagen 2013

I ett försök att belysa och stötta både allmänheten och SELMA-studiens deltagande familjer i denna djungel så bjuder SELMA-studien in till ett kostnadsfritt familjeevenemang den 23 november kl 10-15 på Karlstads universitet, för andra året i rad, där det finns aktiviteter för både stora och små. Årets viktiga tema är ”Vad kan man göra – kemikalier i barns vardag”, där bland annat Katarina Johansson, författare till böckerna ”Den onda badankan” och ”Badskumt” kommer att föreläsa om hur hon har hanterat denna kemikaliedjungel. Dessutom finns organisationer såsom Naturskyddsföreningen (kommer bl.a. ställa ut ett produktbord), Astma och allergiförbundet, Rädda barnen mfl på plats som utställare som man kan diskutera med, men även Värmlands kommuner och Landstinget är inbjudna till att delta i denna dag. För de mindre deltagarna – era barn – kommer det bli teater med sång och musik och massa lek och pyssel. Detta är en kostnadsfri familjedag – med något för både stora och små – och där vi bjuder på lättare förtäring. Ta med familj och vänner och kom! Mer infomation kommer inom några veckor på www.selmastudien.se, där även anmälan sker

Jag hoppas ni kommer!
/ Malin

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s