Etikettarkiv: exponering

Ett halvår senare… men mycket har hänt!

Jobb, forskning, planering av ny forskning, familjebestyr, engagemang i kemikaliefrågor mm har gjort att vi ofrivilligt tagit paus, typ ett halvår, tyvärr.

Vi vill ändå sammanfatta vårt engagemang i kemikaliefrågan med att visa detta föredrag med professor Carl-Gustaf Bornehag som pratade för Region Västerbotten om Miljögifter i barnen vardag – exponering för hormonstörande ämnen. Klicka på bilden för att se hela filmen.

PS – vi ska försöka skriva lite oftare… lovar! / Malin, LInda och Anna-Sofia

Annonser

Julemat och julegris, en kemikaliefälla?

Ok. Vi vet att de här julinläggen kommer lite sent. Många av er har säkert handlat färdigt allt, men om ni är som Linda och gör det mesta i sista sekund så finns god tid att välja ”rätt” skinka. 

Jag gissar att de flesta av er känner till att det finns en anledning till att julskinka och andra charkprodukter är rosa, trots att tillagat griskött sällan har den färgen annars. Anledningen heter nitrit. Anledningen till att det finns nitrit i charkprodukter är egentligen god, det dödar botulismbakterier. Bakterierna producerar ett gift, botulinumtoxin, som inte alls skulle vara trevligt att få i sig även om det finns behandling så är det viktigt att den fås i tid. Charkprodukter serveras ofta kalla (bakterien dör vid upphettning) och de har därför försetts med natriumnitrit för konservering (ibland tillsätts kaliumnitrat E252, men nitrat kan i kroppen omvandlas till nitrit).

Tyvärr är inte natriumnitrit helt oproblematiskt. Det är mycket vi fortfarande inte vet om natriumnitrit (E250) och hur skadligt det är men mer och mer forskning tyder på att det kan finnas anledning att minska halterna vi äter.

julskinka

Men! Tänker du nu. Ska vi inte ha någon julskinka!? Jo säger vi. Det är ju jättegott! 🙂 Det finns ett ”enkelt” val för att minska nitrithalterna man äter och det är att välja ekologiska charkprodukter. Ekologiskt gäller visserligen mest jordbrukets användning av bekämpningsmedel, handelsgödsel och djuretik, men märkningen reglerar också vissa typer av tillsatser till den färdiga produkten bland annat natriumnitrit. I konventionella charkprodukter får det vara 100mg nitrit per kg. i EU-ekologisk (den ekomärkning där små stjärnor bildar formen av ett löv) får det finnas max 50mg/kg och i KRAV-märkta produkter får det inte finnas någon tillsatt nitrit/nitrat alls.

KRAV-märkta charkprodukter är mycket svåra att finna i butik. Vad vi vet så är det i princip enbart i de större städerna som man kan hitta KRAV-märkt julskinka på vissa butiker. På KRAVs hemsida finns en lista över återförsäljare där du kan se om det finns någon nära dig. Däremot är det inga större problem att hitta ekologisk (EU-ekologisk) julskinka. Denna skinka kan vara gjord av KRAV-certifierade grisar (de har även större krav på djurhållning i den märkningen) men slutprodukter får inte kravmärkas om den innehåller nitrit/nitrat. Men bara genom att välja ekologiska charkprodukter så har du alltså halverat ditt nitritintag. Det är fortfarande inte nyttigt med julskinka, men när har ett julbord varit känt för sin nyttighet? 🙂

Andra charkprodukter som går att finna (sällan alla på en butik dock), är prinskorv, falukorv, varmkorv, påläggsskinka, salami, bacon, och leverpastej. Det finns säkert ännu fler om vi inte sett i våra vardagsbutiker.

Om att äntligen lämna en skoaffär med ett leende på läpparna

Är det något som jag verkligen bävar för varje år så är det den här tiden på året när det är dags att köpa vinterkängor till barnen. Skoaffärer i allmänhet har länge gjort mig fundersam, i synnerhet de av lågpriskaraktär. Vem har inte gått in i en sådan butik och slagits av den starka lukt som slår emot en. Mina tankar går framför allt till de som dag in och dag ut måste arbeta i en sådan miljö, men det väcker ju också frågor hur de som arbetar inom skoproduktionskedjan har haft det. Jag har aldrig stött på en studie av vilka ämnen som faktiskt finns i luften i skobutiker, men att det är en blandning av olika lösningsmedel och tillsatser kan det inte råda något tvivel om.

Det är viktigt att ha i åtanke att bara för att ett ämne luktar som en ”kemikalie” så måste det inte vara skadligt samtidigt som vissa skadliga ämnen inte har någon lukt alls, men sannolikheten att det finns skadliga ämnen i luften måste ju vara högre när det luktar eftersom en doft tydligt bevisar att ämnen avges. Ämnen med okänt stor påverkan på hälsa och miljö. Kemikalieinspektionens stickprovskontroller visar gång på gång att just anonyma, billiga produkter är mycket mer sannolika att innehålla olagliga halter av skadliga ämnen, så lågprisskor skulle jag aldrig få för mig att köpa. De går ju i vilket fall sönder direkt och kostar på så sätt mer än skor med vettig kvalitet som man kan ha i många år.

När barnen var yngre gick det att hitta miljösmarta skor att köpa, men nu när de blivit äldre har det varit enormt svårt att göra bra val. I synnerhet när det gäller just vinterkängorna. Att shoppa skor på nätet känns inte som ett alternativ, skor måste ju passa. Så jag står där i butiken där varenda par är märkt med ”GoreTex” eller någon annan text som indikerar perfluorerade impregneringsmedel. Och när man frågar så inser man hur lite information de anställda har fått om de här frågorna. Svaren är alltid vänliga men tyvärr alltid intetsägande – plasterna är ok och allt är lagligt, kontrollerat och godkänt, javisst!

Visserligen är ju PFOS-ämnen nu urfasade, men när de ersätts av andra perfluorerade ämnen känns alla impregnerade produkter hopplöst omöjliga att köpa med gott samvete. Fluor är ett fascinerande grundämne med unika egenskaper – det är just därför fluorföreningar kan göra non-stickpannor och impregnerad textil så speciella – men samma egenskaper gör också att de är extremt svårnedbrytbara. De har spridits över hela planeten, finns i alla människor, i massor av djurarter och kommer inte försvinna, samtidigt som studie efter studie kopplar dem till olika hälso- och miljöproblem. Hur kan jag köpa produkter som innehåller ämnen som riskerar att skada mina barn utan även mina barnbarnbarnsbarn, den natur de ska vara ute och leka i och förgifta den mat de ska äta? Det går över mitt förstånd hur det kan vara lagligt att använda ämnen som inte bryts ner inom en rimlig tidsperiod i obetydliga vardagsprodukter – jag vill inte att det ska vara en del av min vardag, något jag ska behöva stå till svars för när mina barnbarn ställer frågor om hur det var förr!

Så i skoaffären, omgiven av den där speciella lukten, när barnen drar och sliter i de snyggaste och coolaste stövlarna och där impregneringslapparna fladdrar på varje par de vill prova, där genomgår jag alltid i tystnad årets största inre kris. Alla problem som vår globala konsumtionshets skapar ställs på sin spets där i skoaffären och tynger mitt sinne på ett nästan outhärdligt sätt. Vi har letat och provat i flera butiker, frågat efter miljösmarta alternativ utan att få vettiga svar och så hamnar jag tillslut i kassakön med lyckliga barn som kramar sina nya jättesnygga kängor samtidigt som jag med självförakt tar fram plånboken och betalar för produkter som jag egentligen verkligen inte vill ha med mig hem. För några veckor sedan stod jag där i kön igen, och som vanligt medan jag fumlade med kontokortet frågar jag om plastsorter, impregneringsmedel och miljömärkta alternativ… Och då hände det! Kassörskan berättade att de fått in miljömärkta läderkängor och pekar mot en hylla på vuxenavdelningen!!! Jag släpper allt och rusar iväg med barnen för att kolla – är det bara någon mysko hitta-på-märkning?

Det är på riktigt! Vegetabiliskt garvat läder, miljömärkt med EU:s ECOlable, inga ful-plaster och tillverkat i Sverige. Tillverkat för att hålla länge, inte slit-och-släng! Tyvärr inser jag direkt att jag aldrig kommer kunna övertyga barnen att byta kängorna de just valt mot denna vuxna, neutrala modell – men den tidigare ångesten var nu utbytt mot lycka och framtidshopp! De där kängorna var det vackraste jag sett på mycket, mycket länge!

Kavat

Några dagar senare besöker jag butiken, Bergqvists Skor vid torget i Karlstad, igen. Med ett stort leende på läpparna provar jag ett par kängor som inte släpper ifrån sig tungmetaller eller andra styggheter, som producerats på ett schysst sätt, som inte kräver korkade impregneringssprayer och som jag vet att jag kommer vårda och använda i många, många år. Att de då kostar några hundralappar extra jämfört med billiga ”slit-och-släng”-kängor kommer i långa loppet vara en prisvärd investering (det finns mycket sanning i det finska uttrycket ”Är man fattig har man inte råd att köpa billigt”).  Så för första gången på mycket, mycket länge stod jag i kassakön i en skobutik och kände mig nöjd, stolt och lycklig. Vilken härlig känsla!

/ Novemberhälsningar från en glad Anna-Sofia

Ethel Forsberg, fd. generaldirektör på Kemikalieinspektionen, gör intryck!

Förra veckan hade jag  (Anna-Sofia, bloggens nytillskott), tack vare Naturskyddsföreningens kemikalienätverk, privilegiet att höra Ethel Forsberg berätta om sina erfarenheter och slutsatser runt problematiken med skadliga ämnen i vardagen. Mellan år 2001 och 2010 var hon Kemikalieinspektionens generaldirektör och i år utkom hennes bok ”Makt, plast, gift och våra barn”. I den sammanfattar hon sina erfarenheter av spelet mellan kemiindustri, marknad, och politiker men ger även ger sina personliga slutsatser om kemikalieproblematiken och vad man som konsument kan göra för att skydda sig själv och i synnerhet barnen.
Ethel Forsberg

Det råder ingen tvekan om att det är just barnen som Ethel tycker är allra viktigast att skydda och hon ger många exempel på varför just de är de mest utsatta. Hon berättar också om hur hon själv använt Kemikalieinspektionens offentliga databanker Varuguiden och Prio för att kartlägga vilka ämnen som hon själv har utsatts för i sitt hem, rum för rum, pryl för pryl, och slutsatserna levereras utan tvekan: rensa ut all plast som inte är nödvändig. Det är tillsatserna i plasten som är problematiska och det finns tyvärr ingen plasttyp eller produkttyp idag som är garanterat fri från de värsta tillsatserna. Hon undviker att köpa livsmedel i plastförpackningar och konservburkar, men om det inte går att undvika byter hon ut förpackningarna mot glaskärl hemma.

Hon ser konsumentmakten som enormt viktig, och man förstår undermedvetet frustrationen hon har upplevt på Kemikalieinspektionen när dialogen mellan myndigheten, beslutsfattare och representanter från industrin kört fast. Den riktiga makten finns hos oss, vi som väljer vilka produkter som blir säljsuccé och vilka som blir floppar. Köp miljömärkt! Köp ekologiskt! Släpa inte hem onödiga produkter, i synnerhet inte till barnen!

Beskrivningen som hon ger av den framgångssaga som kemikalieindustrin varit sedan slutet av andra världskriget är tydlig: 35 miljoner framställda ämnen, 130 000 på marknaden, 30 000 i våra vardagsprodukter, ett nytt ämne tas fram var tredje sekund. Kemikalieindustrin är den lönsammaste industribranschen enligt OECD. Det går inte att oberörd höra hennes förklaring till framgången: företag som tar fram produkter som löser problem som vi inte ens visste att vi hade. Vi visste t.ex. inte att vi behövde teflonpannor istället för järnpannor, eller flytande två istället för fast. Men när produkten finns är behovet skapat och försäljningssuccén är ett faktum. En försäljning av produkter som konsumenter ofta tror är testade och kontrollerade – något som den fd. chefen för den myndighet som endast har möjlighet att göra stickprovskontroller av en liten bråkdel av handelns produkter direkt kan dementera.

Europas kemikalielagstiftning Reach är världens bästa och Ethel hade nog bättre insyn än många andra hur lagförslagen utarbetades och antogs. Hon berättar om hur en starkare lagstiftning i Europa påverkar hela den globala marknaden eftersom de flesta vill kunna exportera till Europamarknaden. Men hon sticker inte under stol med att även Reach inte är tillräckligt stark, inte ens i närheten.

Ethel Forsbergs främsta tips för att skydda barnen är:
• Ekologisk mat
• Rensa undan alla leksaker tillverkade före ca 2009
• Rensa bort onödig plast, i synnerhet i kontakt med mat och speciellt vid uppvärmning.
• Undvik vattenavvisande ytbehandling som Teflon och impregnering (nästan alltid perfluorerade ämnen)
• Undvik antibakteriella produkter (t.ex. träningskläder med silver)
• Dra ner antalet kosmetika- och hygienprodukter så mycket som möjligt, i synnerhet för barnen.
• Låt inte barn leka med elektronik och absolut aldrig skruva isär elektriska prylar. Se till att utrymmena där barn leker, ser på TV, använder datorer osv. vädras ofta.

Avslutningsvis måste jag framföra hennes starka önskan – att vi konsumenter frågar, frågar, frågar i butiker och till företag. Hon vidhåller att även om personalen i butiken inte kan svara på frågorna så kommer frågorna föras uppåt inom företagen och i slutänden sundare produkter!

Makt plast gift och våra barnFår ni chansen att lyssna på Ethel Forsberg så rekommenderar jag det varmt. Hon levererar sitt budskap klart och tydligt och det råder ingen tvekan om att hon har en enorm kunskap och erfarenhet som hon baserar sina åsikter på! Tills ni får den möjligheten rekommenderar jag boken ”Makt, plast, gifter och våra barn”.

Titta även på hennes intervju från UR här

/ Anna-Sofia

Polarn och Pyret blev utmanade

Tidigare uppmanade vi er att ”utmana ett företag” och vi är så tacksamma för de bidrag vi fått in. Här kommer ännu en ”utmaning” från Jenny Brodin som frågat Polarn och Pyret om deras skalbyxor/regnbyxor.

PolarnOPyret hemsida  FAQ”Jag skulle köpa skalbyxor/regnbyxor till min son och tog en tur till Polarn o Pyret efter att ha sonderat andrahandsmarknaden utan framgång. Där möttes jag av en dam som förvisso var trevlig men som när jag började ställa lite svårare frågor inte hade ett enda svar. Jag undrade vad det var för beläggning på byxorna som gjorde dem vattentäta och smutsavvisande te.x. Hon hämtade en tjock pärm och började leta. Efter en stund hittade jag en liten notis i pärmen om att byxorna var belagda med DWR och damen var nöjd. Jag försökte få henne att förstå att det inte var svar på min fråga om VAD de var belagda med. Tillslut fick jag numret till deras kvalitetsavdelning och ringde dem. Där sa de att de inte visste men att de skulle kolla upp det. Senare samma dag fick jag följande mail:

Tack för ditt mail! Våra ytterplagg består av polyamidväv med en beläggning av PU (polyuretan = plast) på baksidan. Beläggningen ser till att plagget är vattentätt samtidigt som det släpper ut vattenånga (dvs andas).

Yttertyget är impregnerat med en vatten- och smutsavvisande beläggning. Beläggning är vattenavstötande, dvs regnar det pärlar vattnet av tyget. Däremot sätter sig barnet i en vattenpöl blir väven blöt. (men membranet på insidan av tyget ser till att vattnet stannar på utsidan av väven och håller barnet torrt på insidan) Denna yta försämras successivt i tvätt och plaggen kan därför behöva återimpregneras om man tvättat mycket. Därför rekommenderar vi istället att torka och skölja av ytterplaggen i så stor utsträckning som möjligt. Då sparar vi också på vår miljö.

Ju fler gånger du tvättar diitt plagg desto sämre blir impregneringen. Rekommendera att återimpregnera våra ytterplagg med Nikvax. Det finns som både spray och impregnering som du tvättar plagget med i tvättmaskin. Kan köpas hos sporthandel eller välsorterad livsmedelbutik.  

Alla våra funktionsytterplagg med vattenpelare är tillverkade med en beläggning, en impregnering samt tejpade sömmar för att för att stå emot fukt och väta.

Nedan följer en förklaring:

  • Beläggning: Det vävda yttertyget är på insidan belagt. Beläggningen är funktionell på så sätt att det står emot vatten till ett visst tryck som vi mäter i ”vattenpelare”, men släpper ut vattenånga. Det vill säga, det gör att tyget är vattentätt samtidigt som det andas! Denna beläggning, så som resten av plagget, slits av mekanisk bearbetning, som tvätt i maskin. Torka hellre av plagget med en fuktig trasa, i möjligaste mån, istället för att tvätta det för att öka dess livslängd.
  • Impregnering: Yttertyget är impregnerat med en vatten- och smutsavvisande beläggning. Beläggning är vattenavstötande, dvs regnar det pärlar vattnet av tyget. Skulle barnet däremot sätta sig i en vattenpöl kommer väven att bli blöt, men beläggningen på insidan av tyget ser då till att vattnet stannar på utsidan av väven och håller barnet torrt på insidan. Denna impregnering försvinner/slits snabbare i tvätt, och vi rekommenderar att återimpregnera plaggen regelbundet varje säsong. Impregnering finns att köpa i exempelvis sportaffärer.
  • Tejpade sömmar: För att det inte ska läcka in vatten i sömmarna på plaggen tejpas dessa efter att byxan har sytts ihop. På detta sätt finns inga hål i plagget där vatten kan sippra in.

 Vår önskan är att fasa ut all användning av perflourerande ämnen så snart som möjligt. För att kunna göra detta driver Polarn O. Pyret ett projekt där vi testar den vattenavvisande förmågan för PFC-fria alternativa impregneringar. Målet med detta är att kunna fasa ut all användning av PFOA under produktionen och ändå ha produkter med acceptabel vattenavvisande förmåga. Den jacka du refererar till på vår hemsida ingår i den test av en alternativ impregnering som just nu görs.

Vi känner oss inte redo att helt gå över till något av de alternativ som finns på marknaden idag då dessa inte ger oss samma funktionalitet, något som våra kunder starkt efterfrågar. Vi vill också försäkra oss om att det alternativ vi byter till inte innebär några hälso- eller miljörisker. Det här är en jättestor fråga som hela branschen tillsammans med tillverkare av impregneringar jobbar hårt med, alla vill hitta ett bra alternativ men än så länge vet man ganska lite om de alternativ som finns. 

Att kunder, som du själv, efterfrågar alternativ till fluorbaserad teknologi ser vi som positivt. Detta betyder ju att vi har en stark efterfrågan på alternativa produkter och då kan vi också sätta mer press på våra leverantörer och de stora kemikaliedistributörerna.

Välkommen att höra av dig igen om du har fler frågor. Du kan även läsa mer omd et på vår hemsida Vårt ansvar: >http://www.polarnopyret.se/vart-ansvar
Mvh.
POLARN O. PYRET

I mailet refererar de till en jacka, men kanske är mailet bara kopierat från någon som undrade om en jacka. I så fall är det ju bra, fler ställer frågan.

Jag köpte till slut ett par byxor från HM istället eftersom de tydligt skyltar med att de inte använder PFOA. Kanske en bov mindre i dramat tänker jag.”

Hjälp oss hjälpa dig!

Malins affichHjälp oss sprida Kemikalieupproret! Vi har nu skapat en poster som alla gärna får ta del av och även dela ut till intresserade. Maila, skriv ut och sätt upp eller skicka på annat sätt! ALLT är av värde! Vi har även lappar som man kan klippa till och dela ut eller lägga på utvalda platser. Snälla hjälp oss att hjälpa er!

Vi jobbar på att få upp antal namnunderskrifter frenetiskt, men vi behöver ha DIN hjälp! Vi har nu fått 1900 underbara underskrifter – men vi behöver att alla på listan värvar några vänner som skriver på.

Utmana ett företag!

Bara för att vi som skriver och läser denna blogg är medvetna konsumenter och mammor som gärna ”kemikaliebantar” hemma så är det inte säkert att företag och affärer vet om att det finns farliga och hormonstörande kemikalier i deras produkter eller i deras företagsupplägg. Såklart vill inte företag att barn (eller andra för den delen heller) ska fara illa eller utveckla någon sjukdom pga vad de har i sina produkter. Många affärer och företag är ofta inte medvetna om att vissa av dessa kemikalier ingår i deras produkter.

Exempel: Det är många gånger jag har gått in i en affär och frågat efter klädersplagg som inte har PFOS/PFOA eller om madrassen innehåller flamskyddsmedel. Jag har även frågat om de har miljömärkta produkter eller hur de tänker kring kemikaliefrågan i deras produkter. Det är skrämmande svar man får… eller svar och svar… snarare får man en hänvisning om att kontakta producenten eller ibland får man en fråga tillbaka om vad en ftalat eller flamskyddsmedel gör med kroppen.

I och med kemikalieupproret som vi startat så vill vi att Sverige ska gå före och göra en starkare och bättre kemikalielagstiftning, dvs inte vänta på att REACH ska utvecklas till det bättre. Men under tiden kan man som frågvis konsument fortfarande påverka företag att ”ta steget”, göra medvetna val och sålla bort de farliga kemikalierna i deras sortiment. Det positiva med REACH är att du som kund har rätt att veta om en vara innehåller ett särskilt farligt ämne som finns på EUs kandidatlista.

Av två anledningar är det viktigt att ställa frågor och krav till företag:
1. Det är ofta din enda chans att få veta vad en vara innehåller.
2. Utan konsumenter tjänar företagen inga pengar. Det konsumenter tycker är viktigt blir också viktigt för företagen (ofta).

  • Därför vill vi uppmana våra läsare att konfrontera ett företag/affär/verksamhet och fråga dem om deras produkt eller liknande innehåller något ämne från EUs kandidatlista.
  • Maila sedan oss på barnochkemikalier@gmail.com och berätta din berättelse och hur det gått.
  • Vi kommer sedan publicera en sammanställning om detta 🙂

Bild Fråga och ställ kravOm ni vill ha tips på hur man kan skriva och fråga ett företag så kan ni ladda ner detta:  Fråga o ställ krav på företag eller klicka på bild till vänster. Det finns en poäng med att vara ganska specifik när man frågar ett företag, en ospecifik fråga ger ofta ett ospecifikt svar.

Hör av dej till oss! 🙂

Se upp med vad som läggs under granen!

leksaker__leksak___1113836pÅklagare utreder giftiga leksaker

Svenskarna beräknas köpa leksaker för runt en miljard kronor inför julen, enligt Hui research. Men många barn riskerar att få farliga klappar. Kemikalieinspektionen inspekterade fram till i somras 211 leksaker i en stor granskning. Undersökningen visade att så många som en fjärdedel av varorna hade för höga halter av farliga ämnen.

De vanligaste överträdelserna gällde mjukgörare, så kallade ftalater, i mjuka plastleksaker och bly i elektriska leksaker. Men det fanns även giftiga kortkedjiga klorparaffiner i leksakerna. Läs mer här om inslaget i SvD idag.

Viktig läsning även här om FEM giftfällor i julhandeln

Kemikalier i barns vardag – familjeevenemang 23 nov!

Nu är det bara 3 dagar kvar och hög tid att anmäla sig till årets SELMA-dag! Här får du ”verktyg” om hur man kan tänka och göra med kemikalier i barns vardag! Massa spännande händer! Kom dit du med!
———————————————————————————————————–
SELMA-dagen är ett kostnadsfritt årligt evenemang för hela familjen som grundar sig i forskningsstudien SELMA-studien. Årets tema på denna familjedag är Kemikalier i barns vardag – vad kan man göra?”.
.
  • Kom och diskutera med forskare och utställare om kemikalier, barns liv och hälsa och mycket annat i SELMA-studien
  •  Teaterframträdande kl 11.00 ”Gubbarna i lådan” för de mindre deltagarna
  • Paneldiskussion kl 12.00 med bla Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen, Kommuner, Landsting mfl.
  • Föredrag kl 13.00 av Christine Ribbing, en av författarna till boken ”Handla rätt för en giftfri barndom”.
  • Passa även på att delta i en rad aktiviteter för både stora och små, såsom tipspromenad, utställare och lek-och pysselstationer.
Bjud gärna in nära och kära till detta evenemang, men glöm ej att anmäla erwww.selmastudien.se där ni även kan ställa frågor till forskarna!
SelmaStudien_Selmadagen_Affisch_A4_2013-11_FINAL

Nu är vi här!

Under de senaste årtiondena har mer än 100 000 nya kemikalier introducerats i våra miljöer, kemikalier som aldrig har funnits där tidigare. Vi utsätts därför dagligen för en mängd olika kemikalier, varav vissa av dessa misstänkts vara skadliga för människa och djur. Speciellt är man bekymrad över vilken betydelse det har att exponera människor under viktiga utvecklingsskeden såsom fosterstadiet och spädbarnsåren.

Att vara förälder är en stor lycka. Men det är också att ständigt ha ansvar. Det moderna samhället är komplicerat och det är inte lätt för en förälder att hålla reda på alla faror och förutse alla risker. Men det finns många, och enkla, sätt att själv undvika gifter i vardagen.

Vi som skriver på den här bloggen heter Linda Persson, mamma till Elliot, född 2013 samt föräldraledig doktorand vid miljövetenskap vid Karlstads universitet. Malin Knutz, blivande mamma januari 2014 samt lektor vid folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Huan Shu, doktorand i folkhälsovetenskap och forskar inom SELMA-studien i Värmland.

Då vi jobbar samt är intresserade inom området om kemikalier i barns vardag så får vi ständigt frågor om detta område. Därför vill vi i den här bloggen dela med oss av nya forskningsrön och praktiska vardagstips. Har du som läsare någon fråga eller ämne du vill aktualisera så får du gärna höra av dej till oss barnochkemikalier@gmail.com