Kategoriarkiv: Råd & Tips

Matnyttig information om kemikalier!

På BARNmässan hade vårt bås om Barn och kemikalier en del information som vi tillsammans med Naturskyddsföreningens kemikalienätverk i Karlstad har skrivit ihop för att svara på många av de frågor som vi allt som oftast får. Dessa informationsmaterial gick åt som smör i solsken på mässan – och därför var det några besökare som blev utan dessa. Såklart lägger vi ut informationen här och hoppas att det kommer många till gagn. Dela gärna till andra som är intresserade och kom gärna med fler frågor. Maila oss eller besök oss på Facebooksidan Nu gör vi kemikalieuppror – och hjälp oss även att sprida information kring kemikalieupproret www.skrivunder.com/kemikalieupproret

Informationsmaterial från BARNmässan
Bild TipsBild Fråga och ställ krav

 

 

 

 

 
Presentation av Anna-Sofia Preece från Naturskyddsföreningens kemikalienätverk om Barn och Kemikalier
Barn och kemikalier Prezi ASP

 

 

Succé på BARNmässan

Malin och Linda BarnmässanJa, så får man väl kalla det…? På söndag förmiddag tog våra 600 informationslappar med enkla kemikalieminskningstips slut. Ett positivt problem får man väl säga. Det betyder att 600 hushåll har fått tips på hur de kan minska sin och sina barns kemikalieexponering. Ett drygt hundratal passade också på att skriva under vårt kemikalieuppror direkt i montern. Bland andra Familjen Annorlunda-mammorna Mirka Norrström, Maria Wallquist men även Kitty Jutbring och Pastellpappan Pär Ottosson och Sune och Bert-författaren Anders Jacobsson. Efter denna helg har många facebookat, delat och twittrat om Kemikalieupproret! Hoppas ni kan hjälpa oss att hjälpa er oxå!
Anders Jacobsson Kitty och Pär

P4 VärmlandEtt annat otroligt viktigt och roligt inslag i samband med Kemikalieupproret är det mediala pådrag som varit. Linda har varit i P4 Värmland (33 min in i klippet) och så har vi varit linslusar i NWT (både Linda, Malin och lille Sixten).

NWT Linda Barnmässan
Förra veckan skrev tidningen Xtra om hur man kan med ”Enkla knep få ett mer giftfritt hem”.

Tv4 Värmland gjorde ett reportage om bloggen och Kemikalieupproret – kolla in här!

BPA-fri är inte fritt från bisfenoler, och annat som för tillfället gör mig ruskigt upprörd…

Det har inte blivit så mycket skrivet på sistonde vilket i huvudsak beror på att den lilla tid jag och malin har till övers för detta lägger vi nu på planeringen av vårt deltagande på barnmässan i Karlstad 21-23 mars. Fast ibland blir man bara så upprörd att man måste ventilera sig lite. Jag får väl kalla det tredje uppgiften nu när jag tar lite tid från jobbet (samverkan med samhället vid sidan av universitetets huvuduppgifter forskning och utbildning). Det senaste dygnet är det tre saker som gjort mig ruskigt irriterad!

1. Bara för att något är fritt från bisfenol A betyder det inte att det är fritt från bisfenoler. Igår var det halvtidsseminarium för Malins forskarkollega Huan (som är doktorand och halvvägs till disputation). Jag föreslog att det vore intressant att titta på halter av bisfenol S, och inte enbart bisfenol A, eftersom BPS ibland används som ersättare i BPA-fria produkter. På detta kom det nedslående svaret att nu är det ganska ofta bisfenol F som hittas och det finns ungefär hela alfabetet… Alla dessa bisfenoler är ganska lika varandra i sin struktur och egenskaper. Bisfenoler oavsett bokstav på slutet är alltså med stor risk lika hormonstörande som bisfenol A.
Här kommer en av EUs kemikalielagstiftning REACH tillkortakommanden fram ordentligt. Man får enligt REACH inte förbjuda grupper av kemikalier utan enbart var kemikalie för sig. Det betyder att efter allt arbete som är nedlagt för att reglera BPA så måste allt göras även för BPS, BPF och alla andra varianter…
För att vara på den säkra sidan är det nog enklast att undvika plast så långt det går, även om den är ”BPA-fri”. Framför allt om det är en produkt som kommer i kontakt med mat, mun eller mycket hud.

2. Igår var jag nära att köpa en tandtråd. Av en händelse (skulle se om den var rund eller platt) fick jag syn på en innehållsförteckning. Där stod polytetrafluoroethylene. Förkortat blir det PTFE. Samma material alltså som finns i de stekpannor som veterinärer rekommenderar fågelägare att undvika. Nu blir det visserligen inte så varmt i munnen men… Varför. Skulle. Jag. Vilja. Ha. Det. I. Munnen. Överhuvudtaget???!!
Nu verkar det ju inte vara alla tandtrådar som är duktiga nog att visa sin innehållsförteckning (så plus till ICA där). Jag återkommer när jag vet mer och kan tipsa om tandtråd som är utan fluorkarboner.

3. IKEM, branschorganisationen för innovations och kemiindustrierna i Sverige, hade igår den 11 mars ett seminarie med titeln ”den förgiftade kemikaliepolitiken”. Twitter rapporterar att dess VD Magnus Huss kalla kemikaliedebatten för paranoia. Jag tycker inte att varken Malin, Huan eller någon av deras kollegor verkar särskilt paranoida när de exempelvis räknar på de tydliga statistiska sambanden mellan ftalater i hemmet och risken för att barn utvecklar astma. IKEM antyder också på sin hemsida att ftalater med stora molekyler inte är skadliga. På sin gamla hemsida, som fortfarande ligger uppe, skriver de till och med att de varken är hormonstörande eller reproduktionstoxiska (skador på könsorgan och förmågan att skaffa barn). Men reproduktionstoxisk är precis vad DEHP (en stor ftalat) är, vilket har påvisats i ett flertal studier.
Åh, jag blir så ARG! Företagen vill sopa det hela under mattan (ljuger till och med?) och kallar det paranoia, samtidigt som min son och alla andra utsätts för skadliga kemikalier bara för att de ska tjäna pengar. Hårt sagt kanske men det är ibland väldigt svårt att se det på något annat sätt…

En liten positiv nyhet är dock att Centralsjukhuset i Karlstads nybyggda neonatalavdelning är giftfritt byggd. Detta till en kostnadsökning på marginella 0,33%. Det är glädjande för alla med för tidigt födda eller små sjuklingar i länet! Det enda man kan fundera över är varför inte alla kan få en giftfri sjukhusmiljö?

En annan positiv nyhet är att jag just fick SMS från posten. Min nya fluorkarbonfria skidjacka, en Vaude till mindre än halva priset på REA, har kommit! Fast det kanske inte ni blir lika upprymda över som jag…  🙂

Kom ihåg att ni kan träffa oss på barnmässan i Karlstad 21-23 mars!

 

/Linda

Vi finns på BARNmässan2014 i Karlstad!

Vi ska vara utställare på BARNmässan! Där kommer vi diskutera kemikalier i barns vardag samt försöka komma med goda råd och tips!! Detta gör vi tillsammans med Naturskyddsföreningens kemikalienätverk. Kom dit du oxå!

barnmassan2014_ny

Grundkurs i plastbantning del 2

Ledsen att det tagit sådan tid med detta blogginlägg, men julledighet är väl även julledighet från bloggar?
Jag tänkte visa några av de alternativ till saker som ofta finns i plast, alternativen är främst i trä och rostfritt. Där jag minns kommer jag också att berätta inköpsställe.

Vi börjar med några alternativ för den lille att dricka ur och äta på/med, och sedan andra köksgrejer.Image

I bilden ser du, från vänster till höger:
*Pipmugg i rostfritt från Organic Kidz inköpt på Ekokul.se. Denna flaska kostar en del men den kan användas som nappflaska, pipmugg och sedan vanlig vattenflaska. Så med det i bakhuvudet är den ganska prisvärd.

*Babymatskål i bioplast av majsstärkelse även den från Ekokul. Till skålen hörde även en matningssked som både vi och Elliot älskade men den har försvunnit. Tyvärr verkar inte dessa längre finnas kvar att köpa… Till matskål använder vi annarsoftast en vanlig frukostskål i porslin och vi har inte bestämt oss för hur vi ska göra när han börjar kräva att äta själv istället för att bli matad.

*Liten nappflaska i glas från Lifefactory. Också köpt på Ekokul men finns även på ex rekolek.se och laplandecostore.se Till den finns både pip och vanlig kork att köpa och flaskorna finns i olika storlekar. Silikonöverdraget på flaskan är faktiskt skönt om man måste blanda mjölkersättning på 70 gradigt vatten…

*Stor nappflaska från Canpol. Finns också på Ekokul.se och är lite billigare än lifefactory.

*I liten storlek och bra form så kan en helt vanlig kaffesked fungera att äta med. I avsaknad av majsplastskeden så matas Elliot med sådana och med melamin (som jag tycker är ok i begränsad utsträckning) men jag har nu hittat babyskedar i bambu på laplandecostore som jag funderar på att köpa.

*Den stora flaskan i bakgrunden är från IKEA. Den har vi använt för att ta med extra vatten till Elliots ersättning ex till sommarstugan och Elliots farföräldrar som har egen brunn och ännu inte testat sitt vatten för barnvänlighet.

Alla nappar är i vad som kallas medicinskt rent silikon. Med det är det inga som helst problem och jag skulle nog säga att det nog till och med kan vara sämre med naturgummi som kan avge något som kallas nitrosaminer (fast det finns regler på hur mycket sådana som får avges så det ska inte vara någon fara med det. Elliot har ex bitring och badanka i naturgummi så jag är inte orolig själv…). Alla plastdetaljer i korkar m.m. är i polypropylen på samtliga flaskor. En plastvariant som är helt acceptabel och dessutom andast marginellt rör vid innehållet. Många av dessa babyprodukter kan vara svårt att få tag på i vanliga affärer men jag har ex sett en variant av nappflaska i rostfritt på COOP Forum på Bergvik i Karlstad och glasnappflaskor på sajter som Jollyroom.se mfl. Så det kan nog finnas lite här och där om man letar.

Så till lite övriga prylar…Image

Här tror jag vi börjar framifrån och arbetar oss bakåt:
*I hörnet syns en plättlagg i gjutjärn. Den är köpt på loppis i Filipstad för 15kr för några år sedan. Snacka om fynd! Vi har även vanlig stekpanna och stekgryta i gjutjärn istället för non-stick som teflon. Vill man inte köpa på loppis så finns det även nya gjutjärnsprodukter i butiker. Bra omhändertagna och infettade så fungerar de utmärkt. De håller också i en evighet och ger lite styrketräning på köpet 😉

*Sedan följer en lång rad matlagningsredskap i trä och rostfritt. De flesta har jag inget minne av var jag köpt då jag samlat ihop dem under lång tid. Många av träredskapen är dock köpta på marknad. Marknader och hantverksbutiker kan vara ett hett tips om man är på jakt efter träredskap. Slickepotten har ett ”huvud” av silikon.

*Måttsats och decilitermått i rostfritt finns att köpa på min närmaste ICA Kvantum. Det borde finnas på fler större ICA-butiker och säkert även större COOP. Såg även bunkar i rostfritt där men jag har inte slagit till än…

*Smörknivar i trä och rostfritt. Det borde gå att få tag på lite här och där. Smörknivarna har jag för mig kommer från IKEA.

*Durkslaget är ett loppisfynd i Kockums emalj (och jag har även ett stort som inte fick plats i bilden). Har man inte tur och hittar dessa skönheterna på loppis så finns även durkslag i rostfritt i handeln om man letar.

*Matlåda i glas från Biltema(!). De finns i flera storlekar och detta är den minsta, de största har normal matlådestorlek. Denna matlåda har definitivt blivit den vanligaste matlådan på jobbet. Det gäller att ha koll på vilken mat man hade med sig 🙂

*Vattenflaska i rostfritt från Klean Kanteen. Kork i polypropylen men det finns faktiskt kork i rostfritt till Klean Kanteen, fast de kostar ganska mycket mer. Dessa flaskor går att köpa lite varstans på nätet, denna är från den fysiska butiken Naturkompaniet. det finns också rostfria vattenflaskor från andra märken både på nätet och Clas Ohlson (har jag hört).

*Skärbräda i trä. Inte så mycket att säga, de finns lite överallt. Om man dessutom kommer ihåg att smörja in dem ordentligt (vanlig matolja eller olivolja går fint) med jämna mellanrum så slipper de bli så spruckna och fula som mina. Men men… ingen är perfekt 😉

Sådär. Det var inte så svårt…
Men trots det kan jag inte säga att jag har ett helt plastfritt hem. Lika bra att erkänna det. Det känns inte heller bra att bara slänga saker för att köpa nytt eftersom det blir en ganska stor miljöpåverkan av det också. Det jag själv främst har gjort är att jag har slängt alla omärkta plastbyttor, -skålar och -redskap. Och eventuella märkta med olämpligt plastinnehåll (se Plastbantning grundkurs 1). När jag köper nytt ser jag till att alltid köpa i ”bra” material. Sedan använder jag de plastfria sakerna först och främst, och tar till plasten om jag inte orkat diska eller saknar just det jag behöver i annat material.
Så även om man kan och kanske bör plastbanta sitt hem så måste man inte göra allt på en gång. Det går inte riktigt att motivera varken hälsomässigt eller miljömässigt.

Se upp med vad som läggs under granen!

leksaker__leksak___1113836pÅklagare utreder giftiga leksaker

Svenskarna beräknas köpa leksaker för runt en miljard kronor inför julen, enligt Hui research. Men många barn riskerar att få farliga klappar. Kemikalieinspektionen inspekterade fram till i somras 211 leksaker i en stor granskning. Undersökningen visade att så många som en fjärdedel av varorna hade för höga halter av farliga ämnen.

De vanligaste överträdelserna gällde mjukgörare, så kallade ftalater, i mjuka plastleksaker och bly i elektriska leksaker. Men det fanns även giftiga kortkedjiga klorparaffiner i leksakerna. Läs mer här om inslaget i SvD idag.

Viktig läsning även här om FEM giftfällor i julhandeln

Grundkurs i plastbantning, del 1

Plasten får ofta bära hundhuvudet när det gäller kemikalier som finns i vår vardag, och ibland välförtjänt. Plaster kan gömma många olika tillsatsämnen som är skadliga, välkända exempel är ftalater och bisfenoler. Det är dock inte alla plaster man måste vara livrädd för.

Har man inte tidigare gjort det kan det vara klokt att göra en snabb inventering vilka plaster man har i sitt hem, om det nu går att ta reda på. En stor källa till skadliga ”plastkemikalier” i hemmet är PVC-golv. Men om man känner att det är lite för arbetskrävande och kostsamt att byta golv under helgen så föreslår jag att du vänder dina blickar mot köket till att börja med. I köket finns garanterat mängder med plast, och det är plast som kommer i kontakt med mat. Eventuella kemikalier här får alltså en direktväg in i kroppen.

På plastförpackningar finns återvinningsinformation i form av en siffra i en triangel. Även andra plastartiklar kan ha denna triangel men det är inte säkert. Siffrorna står för:

1. PET – Polyeteneterftalat (samma sak som polyester i tyg). Låg miljörisk men studier har visat att vatten på PET-flaska har något högre halter av hormonstörande ämnen än vatten på glasflaska. Vill man vara helt på den säkra sidan bör man undvika PET, men någon gång i bland borde inte utgöra någon fara.

2. Polyetylen, hög densitet – PE-HD

Vanlig i exempelvis  vattenflaskor. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

3. PVC – polyvinylklorid. UNDVIK. PVC innehåller mjukgörare (ftalater) som är hormonstörande och har kopplats samman med en rad olika sjukdomar och störningar i kroppen. Ska man inte ha PVC på golvet så ska man verkligen inte ha det i saker som kommer i kontakt med mat.

4. Polyetylen, låg densitet – PE-LD Vanligt i plastpåsar och plastfolie. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

5. PP – Polypropylen. Vanlig i förpackningar som ska tåla värme och andra matförpackningar. Inga kända miljörisker.

6. Polystyren – PS. Polystyren är en relativt hård plast som finns i bland annat yoghurtburkar, engångsglas, leksaker och köksmaskiner. Används i expanderad form i cellplast, ex köttråg från mataffären. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel och PS bryts inte ned i naturen. Engångsglas bör ej användas till varma drycker då den har låg smältpunkt. Det är svårt att hitta tydlig info om PS hälsoeffekter men det finns studier som visar att PS kan läcka kemikalier till mat som kan ge negativa hälsoeffekter. Undvik om du kan.

7. ”Other” Det här är en intressant grupp som kan innehålla allt från Bisfenolfylld karbonatplast (ex genomskinliga tillbringare i hårdplast) till komposterbar plast av majsstärkelse. Den generella rekommendationen är att undvika plast med nummer 7. Jag skulle dock säga att om du vet eller kan ta reda på vilken plast det är, och den är ok, så är nummer 7 ok. Men om du inte vet vad det är för plast bör du undvika den.

Andra skrivsätt för plastens sort kan vara >PP< eller bara PP, om det alltså är polypropylen. Dyker det upp någon annan bokstavskombination som du inte vet vad det är, gör en google-sökning!

Övrigt i köket

*Micron: Värm gärna mat i mikrovågsugnen, det är inget fel i det, men undvik att värma i plastkärl. Kemikalier kan mycket lättare frigöras och läcka till maten om plasten utsätts för värme.

*Stekspadar: Stekspadar och plastslevar, ofta av polyamid, kan innehålla skadliga kemikalier som läcker till maten om de utsätts för värme. Särskilt om det är en billigare variant, kanske från en lågprisbutik. Kända märken har ofta (inte garanterat alltid) bättre kontroller. Välj istället verktyg av trä eller rostfritt. Efter mitt förra blogginlägg har du antagligen redan slängt din teflonpanna, och då är ju stekspadar i rostfritt inget problem…

*Melamin: Här är en svår nöt att knäcka… Melamin kan läcka och är då skadligt för framför allt skadligt för njurarna. Inom EU finns dock regler och kontroller som gör att EU-producerad Melaminplast inte bedöms kunna påverka hälsan. Importerad från utanför EU kan dock innehålla högre halter, framför allt okända märken och i lågprisbutiker där kontrollerna ofta är sämre.

I nästa del av plastbantningskursen kommer jag att presentera lite härliga alternativ till plast.

Kemikalier i barns vardag – familjeevenemang 23 nov!

Nu är det bara 3 dagar kvar och hög tid att anmäla sig till årets SELMA-dag! Här får du ”verktyg” om hur man kan tänka och göra med kemikalier i barns vardag! Massa spännande händer! Kom dit du med!
———————————————————————————————————–
SELMA-dagen är ett kostnadsfritt årligt evenemang för hela familjen som grundar sig i forskningsstudien SELMA-studien. Årets tema på denna familjedag är Kemikalier i barns vardag – vad kan man göra?”.
.
  • Kom och diskutera med forskare och utställare om kemikalier, barns liv och hälsa och mycket annat i SELMA-studien
  •  Teaterframträdande kl 11.00 ”Gubbarna i lådan” för de mindre deltagarna
  • Paneldiskussion kl 12.00 med bla Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen, Kommuner, Landsting mfl.
  • Föredrag kl 13.00 av Christine Ribbing, en av författarna till boken ”Handla rätt för en giftfri barndom”.
  • Passa även på att delta i en rad aktiviteter för både stora och små, såsom tipspromenad, utställare och lek-och pysselstationer.
Bjud gärna in nära och kära till detta evenemang, men glöm ej att anmäla erwww.selmastudien.se där ni även kan ställa frågor till forskarna!
SelmaStudien_Selmadagen_Affisch_A4_2013-11_FINAL

Den jobbige konsumenten. Var en du med!

 Jag vet inte om det är jantelagen eller vad det är men svenskar vill sällan vara till besvär, klagar man så gör man det på fikarasten och inte där man borde för att någon ska kunna göra någonting åt ”felet”.

Jag vill uppmuntra ALLA till att bli en JOBBIG j-vla KONSUMENT!
 
Efter all uppmärksamhet kring Bisfenol A kan du numer nästan inte köpa en enda barnprodukt utan att det står BPA-fri på förpackningen, även om produkten inte ens är i ett material där man kan misstänka BPA. Varför? Jo, butiker och producenter har förstått att många kunder frågar efter BPA och vill inte köpa produkter till sina barn som innehåller det. Jobbiga konsumenter har mycket effektivare än lagstiftning rensat barnprylsmarknaden på BPA.
 
Tyvärr finns det ju andra saker man också vill akta sig för. Som:
Ftalater i mjuka plaster som PVC. Bromerade flamskyddsmedel i elektronik och exempelvis flamskyddade gosedjur (Varför ska man framskynda leksaker? Barn ska väl inte leka med eld?). Bisfenol S som ibland använts som ersättning för Bisfenol A. Fluorkarboner i vatten och smutsavvisande material. Det här är de i dagsläget viktigaste hormon- och/eller reproduktionsstörande kemikalier att undvika i så stor utsträckning som möjligt (inte bara i barnsaker). Vi kan inte undvika helt att utsättas för dessa kemikalier, men det kan vara bra att minska exponeringen så mycket som möjligt.
 
OBS! Det räcker inte med att fråga om produkten innehåller ”skadliga kemikalier”. Många tycker eller tror att bara för att det är lagligt så är det inte skadligt. Så stark är tyvärr inte lagstiftningen. Ge dig inte förrän du får ett specifikt svar!
 
Hur gör man då?
1: Fråga i butiken! Har du extrem tur vet personalen vad du frågar efter men oftast blir svaret ett av följande två varianter ”Det vet jag inte men det låter intressant och det ska jag ta reda på mer om” eller ”Öh, vaddå?” och personen ifråga tittar på dig som om du vore ett ufo. Men! Vi är så dåliga på att fråga så det krävs inte så många frågande kunder innan det upplevs som en folkstorm! (Jag frågar ibland bara för att uppmärksamma dem, trots att jag redan vet svaret…)
 
2: Googla: Kanske har någon annan redan gjort jobbet?
 
3: Leta upp en mailadress till butikskedjans eller produktmärkets kundtjänst och ställ frågan där. Egentligen är det lika viktigt att uppmärksamma här som i butik. Ex: ”Hej XXX! Jag undrar om ni använder fluorkarboner i era ytterplagg? Jag vill gärna undvika dem. Tack på förhand!” Svårare än så är det inte.
 
4: Nöj dig inte med svaret att ”de följer REACH”. REACH är EUs kemikalielagstiftning och förbjuder inte användningen av ovan nämnda kemikalier (förutom vissa specifika direktiv som BPA i nappflaskor och barnmatsburkar). REACH gäller i stort sett heller inte på importerade produkter. Saker från exempelvis Kina kan alltså innehålla ämnen som en vara producerad inom EU inte får innehålla. REACH är ju dessutom en lagstiftning. En lag måste man följa så det är ju knappast något att skryta med…
 
Så snälla! Hjälp mig att vara en jobbig konsument för det går att förändra saker. BPA-förbudet i nappflaskor är ett tydligt exempel på vad konsumentmakt och medial uppmärksamhet kan åstadkomma.

/Linda

Få inte panik…

Det är lätt att oroa sig när man blir förälder. Tro mig, jag vet… Vad är det där för prick, varför kommer det så lite mjölk, kommer han bli sjuk om jag inte ammar (minskar risk för diabetes mm), kommer han bli sjuk om jag ammar (kemikalier), varför vill han inte sova och hur f-n ska jag klara av att vara förälder?!? Det är några av funderingarna som rörde sig i mitt huvud. Man kan ju få ångest för mindre…

Att jag sedan är medveten om att klimatet antagligen kommer att vara åt helsike när Elliot blir gammal, att jag redan gett honom sin första dos miljögifter via moderkakan och att gällande kemikalielagstiftning är värdelös på att skydda människors hälsa gör mig inte alltid muntrare om man säger så.

Från början hade jag ambitionen att Elliot skulle bli ett helt plastlöst barn. Men det gav jag upp ganska snart. Jag köpte visserligen nappflaskor i glas men redan skruvkorken där var ju i plast. Innerpåsen till modersmjölksersättningen var också i plast. Det går liksom inte att undvika helt. (Nej, jag valde inte att undvika amning på grund av kemikalier. Jag slet som ett djur i 5 veckor utan att lyckas). Just nu sitter Elliot också och leker med ett ärvt stapeltorn i plast, även om han fortfarande mest bankar bitarna mot varandra.

Vad vill jag säga med detta? Jo, att ingen kan vara perfekt och undvika allt som möjligen, potentiellt, eventuellt skulle kunna vara skadligt. Oavsett hur mycket kunskap vi har är det omöjligt. Och man måste inte heller undvika allt, ditt barn kommer troligen inte att ta skada av det.

Jag kommer inte låta Elliot suga på TV-dosan, men jag kommer inte få panik om han någon gång skulle få tag på den. Jag kommer aldrig själv laga mat till vare sig mig eller Elliot i teflonpanna (eftersom vi inte har någon), men det är helt ok om vi blir hembjudna till någon som gör det. Elliot får suga på sina stapelbitar i plast fastän jag inte är säker på vad det är för plast, det är i alla fall inte mjuk PVC.

När det ibland känns tröstlöst att jag inte kan skydda honom från allt så brukar jag tänka på att det finns många barn därute med totalt ovetandes föräldrar, och de flesta av dessa barn kommer ändå växa upp till fullt friska individer. Så gör det du kan, och det som är enkelt att göra, men det finns inget behov av att få panik eller ångest. Har du bara gjort lite så har du ändå gett bättre förutsättningar för ditt barn eller dig själv. Det är antagligen ändå större risk att du gör bort dig som förälder än att barnet får men av kemikalier i vardagsprodukter… Om nu det är någon tröst…? Skämt åsido… Det hela handlar om risker. Lite som att cykla utan cykelhjälm. Du kommer inte att spräcka skallen för det, men risken ökar, särskilt eftersom du inte kan kontrollera andra trafikanter (eller alla utsläppskällor). Du får väl inte ångest om barnet drar iväg utan cykelhjälm? Även om lite oro kanske är på sin plats… Arg får du gärna bli, det är genom arga medborgare som kräver förändring som vi kan slippa risken med miljögifter och kemikalier i framtiden.

Tänkte att det är bäst att säga detta, innan vi fyller bloggen med mer skrämmande fakta kring alla skadliga kemikalier som göms i din närhet… För de är många, och oroande jo visst är det det.

Vänliga hälsningar 
Linda, en kemikalieångestfri mamma (ja, för det mesta i alla fall).