Etikettarkiv: plast

Vad kommer tomten med i år?

Vi frågar professor CG Bornehag vad barnen bör få i julklapp i år. ”Tallkotte och fyra pinnar”, säger han lite ironisk med ett leende på läpparna. Skämt å sido, det är inte alltid lätt att veta vad man ska köpa till sina barn, oavsett om man försöker köpa något med så lite kemikalier i eller inte. Vi vill här ge lite förslag på ”giftminimerade”* julklappar till barnen, även om vi är lite sent ute.

Leksaker i trä
1) ofärgade helt i trä
2) målade, helst i vattenbaserade giftfria färger. Om du inte kan utläsa något tydligt av produktinformationen eller av butiken så välj hellre produkter från kända varumärken som ofta har bättre kemikaliekoll och följer gällande lagstiftningar.

Bild från vänster: kokobello, ekokul, rekolek

Slott/riddarborg passande träfigurer, giftfri färg

 

 

 


Leksaker och mjukdjur i naturmaterial
Välj produkter i material som ex bomull, bambu, hampa, ull, lin, majsfiber etc.
De flesta gosedjur är gjorda i polyester, och hur ”tygigt” det än känns så är det plast… Även om nya mjukdjur inte tillåter flamskyddsmedel så kan det mycket väl finnas i ärvda mjukdjur. Jag har försökt gjort mitt gamla favvo-mjukdjur mindre giftigt genom att ”stoppa om” det med ekologiskt ull.


Leksaker i miljömärkt plast
JA! Det finns faktiskt. Det danska företaget dantoys.dk gör plastleksaker där de flesta (dock inte alla så kika på förpackningen) är svanenmärkta. BRIO är ett annat företag som har svanenmärkta leksaker. Vill man ha plastsaker (det finns väl tillfällen då det är smidgare och antagligen är de billigare…) så är detta ett bättre alternativ än omärkta plastleksaker. Dantoys och BRIO finns bla på BR-leksaker och Toys R Us. (Tipsa gärna om du känner till fler)

Svanenmärkta plastleksaker från Dantoy


Inköpsställen
Schyssta leksaker går att hitta på de flesta större leksaksbutiker (även om man kan få leta en del bland all plast), för ett större utbud kan manvända sig till nätet. www.laplandecostore.se, www.rekolek.se, www.ekokul.se, www.medvetenmini.se, www.minimundus.se är ”eko”-nätbutiker vi har testat. Sen fick vi nys om www.etsy.com som bra giftminimerad webbutik. (Det finns fler, tipsa gärna i kommentarsfältet om du har andra favoriter)


Upplevelser
Behöver barnet verkligen fler prylar?
Upplevelser är oftast både giftminimerade och spar på jordens resurser.
Exempel påupplevelser är:
-Biobiljetter
-Heldag på badhusetbio
-Dag i skidbacken
-Ett djurparksbesök
-Gå på barnteater


Undvik så långt som möjligt
-Parfym och parfymerade produkter
-Smink till barn
(Om smink och parfym är det enda som står på önskelistan, så leta upp ett bättre alternativ. Ekologiskt och/eller giftminimerat smink etc går att hitta på nätet eller i vissa butiker som ex Ekolea i Karlstad. OBS på att det inte finns några tydliga regler för vad som får kallas ekologiskt  när det kommer till smink och skönhetsprodukter. Det är en djungel…)
-Plastleksaker, framför allt mjuk plast, plast som har en doft (oavsett om det är plastigt eller parfymerat).
-Kläder med plasttryck. De kan innehålla PVC och i värsta fall höga halter ftalater.


Det finns naturligtvis mycket mer att rekommendera och diskutera i denna djungel av giftminimerade julklappar, men detta var ett axplock.

God-Jul-2011-300x153

Från oss tre till er alla – en riktigt God giftminimerad jul!


*Fotnot. Med giftminimerad menar vi inte ”gift” i dess ordboksspråkliga form utan enbart som ett vardagsspråkligt uttryck för ”kemikalier med bevisad, potentiell eller misstänkt negativ effekt på människors hälsa och/eller miljön”.

Annonser

Varför välja bort plast? En vanlig konsuments funderingar.

Detta inlägg kommer från en gästskribent. Eller… det är egentligen ett inlägg från gruppen ”Plastbanta” på Facebook som vi har bett att få kopiera hit. Det beskriver en del grundläggande motiveringar till varför man bör undvika plast, så gott det går naturligtvis, utan att man behöver vara insatt forskare i ämnet.
Marie Söderlind som har skrivit texten är visserligen doktorand vid Lunds universitet, men i socialt arbete. Så i plastkemikaliefrågor är hon som vilken konsument som andra, även om hennes utbildning gett henne kunskaper om informationssökning och värdering av källor.

Hon beskriver sig som ”en helt vanlig enkel person som vill värna om vår hälsa och miljö genom att vara en medveten konsument. Både för min skull, för kommande generationer och för miljön.” Hon säger sig vara rött på att behöva läsa in sig på specialområden för att få kunskap om och kunna köpa giftfria och miljövänliga saker. Hon menar att det helt enkelt inte är rimligt att hon måste navigera sig fram med ljus och lykta för att undvika det onaturliga och skadliga.

Vi som driver denna blogg sällar oss till Maries oro över det oreflekterade konsumerande som skadar såväl människor som djur och natur. De flesta skulle må bra av att konsumera lite mindre. Varför inte börja med att minska på plasten?

Här kommer Marie Söderlinds inlägg från den 13/1:

Varför välja bort plast?

Ibland kan jag bli oerhört provocerad i diskussioner kring plast och i synnerhet när någon påstår att plastprodukter inte är farligt, annars skulle de inte få säljas. Och nej, jag är inte rädd för plast. Jag tror inte att jag ska falla ner död om jag har en osthyvel med plastskaft. Jag tror inte heller att de enstaka produkterna tvunget är skadliga i sig. Men jag vill inte ha det och jag har funderat på varför. Och här kommer mina argument. Sharing is caring så jag delar med mig.

Det finns flera hundra olika plastmaterial (bestående av polymerkedjor – polymera material) där olika ämnen är tillsatta för att möjliggöra bearbetning och ge materialet dess efterfrågade egenskaper. Vad en plastprodukt exakt består av är dock svårt att få information om (Lithner, 2011).

Världsproduktionen av plast var 2010 totalt 265 miljoner ton varav mer än 800 000 ton producerades i Sverige (Plastic Europé). Ca 50 % av plasten används i engångsmaterial som t.ex. förpackningar och konsumentengångsartiklar, ca 20-25% används till produkter för långvarig användning som t.ex. rör/ledningar och kablar och resterande går till konsumentprodukter som elektronik, möbler och fordon (Miljöstyrningsrådet Rapport 2012:3). När det gäller miljöpåverkan så finns såklart en variation men som tumregel står produkten för 90 % av miljöpåverkan och själva förpackningen för 10 % (Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:5).

I en avhandling från Karolinska (Lithner, 2011) påvisas att plastpolymerna i sig inte är det mest skadliga utan det är i första hand tillsatsämnena som kan betraktas som toxiska. Det framkom även att det finns ett läckage av kemikalier från plastprodukter samt att det förväntas ske i låga koncentrationer under lång tid och orsaka kronisk toxicitet snarare än akut. Plasterna rankades även efter ”inbördes farlighet”: PVC > PS > PE > PET > PP.

Vidare har en annan avhandling (Björklund, 2011) påvisats att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad man tidigare har trott, via inomhusluft och damm. I studier kring flamskyddsmedel (som ofta används på polymera material) har man funnit högre halter av dessa ämnen i inomhusmiljö än utomhusmiljö samt att de är högre i stadsmiljö än på landsbygden. Vid mätningar på frånluftsventilation uppmättes samma halter inomhus som i utgående luft vilket påvisar att inomhusmiljön förorenar utomhusluft genom ventilationssystem.

När plast slängs, bränns, vittrar sönder och i vissa fall även när de tvättas omvandlas de till små mikropartiklar som inte alltid fångas upp och oskadliggörs genom exempelvis reningsverk. Således hamnar många av dessa mikropartiklar i vår natur. Vi vet nu att dessa partiklar är mycket vanligt förekommande i naturen, i synnerhet i haven, men det är inte klarlagt hur djurplankton och andra små varelser svarar på det. Vi vet inte heller i vilken grad tillsatser, pigment, mjukgörare, flamskyddsmedel och andra giftiga föreningar urlakas i vattnet och hur det påverkar miljön. Men det påverkar och vi kan bara göra en kvalificerad gissning att det ger oönskade komplikationer för miljön (Woods Hole Oceanographic Institution, Massachusetts).

Så, ovanstående information räcker för mig för att välja bort polymera material i så stor utsträckning som det är möjligt och ersätta dem med naturliga och hållbara alternativ. Jag känner att det jag vet är skrämmande nog och att osäkerhetsfaktorn på de ämnen som ännu inte är beforskade är allt för riskfyllt för att jag ska vilja bidra. Jag behöver inte fler argument än så här. Better safe than sorry.

/Marie Söderlind
Doktorand i Socialt arbete
Lunds universitet

Grundkurs i plastbantning, del 1

Plasten får ofta bära hundhuvudet när det gäller kemikalier som finns i vår vardag, och ibland välförtjänt. Plaster kan gömma många olika tillsatsämnen som är skadliga, välkända exempel är ftalater och bisfenoler. Det är dock inte alla plaster man måste vara livrädd för.

Har man inte tidigare gjort det kan det vara klokt att göra en snabb inventering vilka plaster man har i sitt hem, om det nu går att ta reda på. En stor källa till skadliga ”plastkemikalier” i hemmet är PVC-golv. Men om man känner att det är lite för arbetskrävande och kostsamt att byta golv under helgen så föreslår jag att du vänder dina blickar mot köket till att börja med. I köket finns garanterat mängder med plast, och det är plast som kommer i kontakt med mat. Eventuella kemikalier här får alltså en direktväg in i kroppen.

På plastförpackningar finns återvinningsinformation i form av en siffra i en triangel. Även andra plastartiklar kan ha denna triangel men det är inte säkert. Siffrorna står för:

1. PET – Polyeteneterftalat (samma sak som polyester i tyg). Låg miljörisk men studier har visat att vatten på PET-flaska har något högre halter av hormonstörande ämnen än vatten på glasflaska. Vill man vara helt på den säkra sidan bör man undvika PET, men någon gång i bland borde inte utgöra någon fara.

2. Polyetylen, hög densitet – PE-HD

Vanlig i exempelvis  vattenflaskor. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

3. PVC – polyvinylklorid. UNDVIK. PVC innehåller mjukgörare (ftalater) som är hormonstörande och har kopplats samman med en rad olika sjukdomar och störningar i kroppen. Ska man inte ha PVC på golvet så ska man verkligen inte ha det i saker som kommer i kontakt med mat.

4. Polyetylen, låg densitet – PE-LD Vanligt i plastpåsar och plastfolie. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

5. PP – Polypropylen. Vanlig i förpackningar som ska tåla värme och andra matförpackningar. Inga kända miljörisker.

6. Polystyren – PS. Polystyren är en relativt hård plast som finns i bland annat yoghurtburkar, engångsglas, leksaker och köksmaskiner. Används i expanderad form i cellplast, ex köttråg från mataffären. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel och PS bryts inte ned i naturen. Engångsglas bör ej användas till varma drycker då den har låg smältpunkt. Det är svårt att hitta tydlig info om PS hälsoeffekter men det finns studier som visar att PS kan läcka kemikalier till mat som kan ge negativa hälsoeffekter. Undvik om du kan.

7. ”Other” Det här är en intressant grupp som kan innehålla allt från Bisfenolfylld karbonatplast (ex genomskinliga tillbringare i hårdplast) till komposterbar plast av majsstärkelse. Den generella rekommendationen är att undvika plast med nummer 7. Jag skulle dock säga att om du vet eller kan ta reda på vilken plast det är, och den är ok, så är nummer 7 ok. Men om du inte vet vad det är för plast bör du undvika den.

Andra skrivsätt för plastens sort kan vara >PP< eller bara PP, om det alltså är polypropylen. Dyker det upp någon annan bokstavskombination som du inte vet vad det är, gör en google-sökning!

Övrigt i köket

*Micron: Värm gärna mat i mikrovågsugnen, det är inget fel i det, men undvik att värma i plastkärl. Kemikalier kan mycket lättare frigöras och läcka till maten om plasten utsätts för värme.

*Stekspadar: Stekspadar och plastslevar, ofta av polyamid, kan innehålla skadliga kemikalier som läcker till maten om de utsätts för värme. Särskilt om det är en billigare variant, kanske från en lågprisbutik. Kända märken har ofta (inte garanterat alltid) bättre kontroller. Välj istället verktyg av trä eller rostfritt. Efter mitt förra blogginlägg har du antagligen redan slängt din teflonpanna, och då är ju stekspadar i rostfritt inget problem…

*Melamin: Här är en svår nöt att knäcka… Melamin kan läcka och är då skadligt för framför allt skadligt för njurarna. Inom EU finns dock regler och kontroller som gör att EU-producerad Melaminplast inte bedöms kunna påverka hälsan. Importerad från utanför EU kan dock innehålla högre halter, framför allt okända märken och i lågprisbutiker där kontrollerna ofta är sämre.

I nästa del av plastbantningskursen kommer jag att presentera lite härliga alternativ till plast.