Grundkurs i plastbantning, del 1

Plasten får ofta bära hundhuvudet när det gäller kemikalier som finns i vår vardag, och ibland välförtjänt. Plaster kan gömma många olika tillsatsämnen som är skadliga, välkända exempel är ftalater och bisfenoler. Det är dock inte alla plaster man måste vara livrädd för.

Har man inte tidigare gjort det kan det vara klokt att göra en snabb inventering vilka plaster man har i sitt hem, om det nu går att ta reda på. En stor källa till skadliga ”plastkemikalier” i hemmet är PVC-golv. Men om man känner att det är lite för arbetskrävande och kostsamt att byta golv under helgen så föreslår jag att du vänder dina blickar mot köket till att börja med. I köket finns garanterat mängder med plast, och det är plast som kommer i kontakt med mat. Eventuella kemikalier här får alltså en direktväg in i kroppen.

På plastförpackningar finns återvinningsinformation i form av en siffra i en triangel. Även andra plastartiklar kan ha denna triangel men det är inte säkert. Siffrorna står för:

1. PET – Polyeteneterftalat (samma sak som polyester i tyg). Låg miljörisk men studier har visat att vatten på PET-flaska har något högre halter av hormonstörande ämnen än vatten på glasflaska. Vill man vara helt på den säkra sidan bör man undvika PET, men någon gång i bland borde inte utgöra någon fara.

2. Polyetylen, hög densitet – PE-HD

Vanlig i exempelvis  vattenflaskor. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

3. PVC – polyvinylklorid. UNDVIK. PVC innehåller mjukgörare (ftalater) som är hormonstörande och har kopplats samman med en rad olika sjukdomar och störningar i kroppen. Ska man inte ha PVC på golvet så ska man verkligen inte ha det i saker som kommer i kontakt med mat.

4. Polyetylen, låg densitet – PE-LD Vanligt i plastpåsar och plastfolie. Inga idag kända miljörisker men bör inte upphettas.

5. PP – Polypropylen. Vanlig i förpackningar som ska tåla värme och andra matförpackningar. Inga kända miljörisker.

6. Polystyren – PS. Polystyren är en relativt hård plast som finns i bland annat yoghurtburkar, engångsglas, leksaker och köksmaskiner. Används i expanderad form i cellplast, ex köttråg från mataffären. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel och PS bryts inte ned i naturen. Engångsglas bör ej användas till varma drycker då den har låg smältpunkt. Det är svårt att hitta tydlig info om PS hälsoeffekter men det finns studier som visar att PS kan läcka kemikalier till mat som kan ge negativa hälsoeffekter. Undvik om du kan.

7. ”Other” Det här är en intressant grupp som kan innehålla allt från Bisfenolfylld karbonatplast (ex genomskinliga tillbringare i hårdplast) till komposterbar plast av majsstärkelse. Den generella rekommendationen är att undvika plast med nummer 7. Jag skulle dock säga att om du vet eller kan ta reda på vilken plast det är, och den är ok, så är nummer 7 ok. Men om du inte vet vad det är för plast bör du undvika den.

Andra skrivsätt för plastens sort kan vara >PP< eller bara PP, om det alltså är polypropylen. Dyker det upp någon annan bokstavskombination som du inte vet vad det är, gör en google-sökning!

Övrigt i köket

*Micron: Värm gärna mat i mikrovågsugnen, det är inget fel i det, men undvik att värma i plastkärl. Kemikalier kan mycket lättare frigöras och läcka till maten om plasten utsätts för värme.

*Stekspadar: Stekspadar och plastslevar, ofta av polyamid, kan innehålla skadliga kemikalier som läcker till maten om de utsätts för värme. Särskilt om det är en billigare variant, kanske från en lågprisbutik. Kända märken har ofta (inte garanterat alltid) bättre kontroller. Välj istället verktyg av trä eller rostfritt. Efter mitt förra blogginlägg har du antagligen redan slängt din teflonpanna, och då är ju stekspadar i rostfritt inget problem…

*Melamin: Här är en svår nöt att knäcka… Melamin kan läcka och är då skadligt för framför allt skadligt för njurarna. Inom EU finns dock regler och kontroller som gör att EU-producerad Melaminplast inte bedöms kunna påverka hälsan. Importerad från utanför EU kan dock innehålla högre halter, framför allt okända märken och i lågprisbutiker där kontrollerna ofta är sämre.

I nästa del av plastbantningskursen kommer jag att presentera lite härliga alternativ till plast.

Annonser

One response to “Grundkurs i plastbantning, del 1

  1. Pingback: Grundkurs i plastbantning del 2 | Kemikalier i barns vardag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s